Hejsan!!

 Jag bara avskyr onsdagar! För det första är det mitt i veckan, så det är långt kvar till helg vilket oxå betyder att jag inte kommer orka göra någonting pga att jag är så fruktansvärt trött, vi har slöjd sista timman (jag behöver väl inte tala om hur mycket jag ogillar slöjd, eller??) lärarna lägger nästan alltid proven på onsdagar, garanterat äcklig mat i matsalen (på sätt och vis är det bra(återkommer till det snart)) och en massa mer.

 Jag fick fasen panik på våran svenska lektion idag. Som jag redan hade gissat skulle vi tvingas skriva om våran prao, vad jag inte tänkt på va att min hjärna vanligtvis vägrar fungera på onsdagar och idag var inget undantag.

 Jag kunde verkligen inte skriva, det kändes som om... tjaa... Jag vet inte. Typ som om jag glömt bort hur man skriver en flytande text. Jag brukar vanligtvis ha ganska lätt att skriva. Okej, jag kanske inte är bra på det men jag lyckas åtminstonde få lite flyt på det. Nu var det katastrof!

 Sånn tur var bestämde sig Maria (våran lärar, utan bh förövrigt xP) att de som inte blev klara fick ta hem och skriva klart hemma. Jag blev så otroligt lättad! Jag vet inte vad jag skulle gjort om hon inte hade ändrat sig.

 Det jag skrev på lektionstid var antagligen på IG nivå.

Vad hade jag mer skrivit i rubriken, tro?? Just det frusen.

 Kanske ska förklara. Efetersom jag inte rör mig specielt mycket har jag rätt dålig blodcirkulation vilket gör att jag konstant fryser, inte minst i skolan där det är svinkallt!!

 Och till slut illamående och skuldkänslor som jag nu väljer att skriva om tillsammans eftersom de hänger ihop, tror jag xP

 Om ni har läst mina inlägg från början vet ni kanske att jag och mat bara inte fungerar ihop. Om jag äter (vilket jag gör hela tiden känns det som) mår jag illa efter en stund. Vanligtvis för att jag äter för mycket (enligt mig) och då får jag skuldkänslor och vill bara spy. Ska på peka att jag inte lider av någonslags ätstörning!! Problemet är att jag inte kan spy. Vilket gör att jag mår ännu sämre, ännu hellre vill spy och antagligen går och äter något igen för att trösta mig själv.

 Jag vet det är inte bra. Men jag bara hatar att vara fet! Okej det finns absolut många som är mycket större än mig men just nu bryr jag mig inte. Visst! Vissa skulle kanske säga (min oerhört irreterande mamma t.ex) att jag inte alls är fet och att jag ska vara nöjd med mitt utseende. Säkert!!

 Lätt för henne att säga det är inte hon som är tonåringen i familjen, inte hon som måste stå ut med att byta om till och från gympan, inte hon som inte vill visa sig i bikini, inte har några kläder som passar!

 Jag hatar att vara fet och jag vill göra någonting åt det!! Jag har satt som mål att jag innan vi åker till Turkiet i slutet av maj ska ha gått ner åtminstonde 5 kilo.

Nä nu har jag nog klagat klart för idag.

Ha det bra!

 Kramar feta Lizzie!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Som ni (om det nu finns någon som läser den överhuvudtaget)säkert märkt har jag inte skrivit något på... jag vet inte hur länge. Jag har bestämt mig för att lägga ner bloggen men har istället startat en ny lizzlie.blogg.se där ni kan följa mig iställ...

Hej igen! Som jag skrev precis Bloggar jag från mobilen och det gick inte att skriva mer i ett och samma inlägg då :-P Lovar att skriva mer snart, när jag sitter vid en dator istället ganska jobbigt att hela tiden behöva andra orden och trycka ...

Hej. Är så jäkla arg! Jag står bara inte ut med mina föräldrar! Jag vet jag ska va glad att de ändå är så pass bra och snälla som de är men hålla jag är tonåring! Alla vet att tonåringar får vredes utbrott! Och jag står inte ut med mammas negativ...

Heej!   Trots att jag blivit utsatt för ren tortyr i dag är jag faktiskt på ganska bra humör (konstigt jag vet).  Jag ska ju konfermera mig till sommaren, (om jag nu står ut så länge) och då ingår det att man ska gå i kyrkan minst 15 ggr. För sådana...

Hej!   Nu har jag inte skrivit på ett tag. Vet egentligen inte varför. Har bara inte tagit mej den tiden som det ändå krävs att komma på allt man ska skriva ner och då även få allt rätt.   Jag kom hem levande från Norge (ett rent mirakel om du fråga...